5 december 2012

Dessa jävla ungar!

Nog är det väl märkligt att vi vet och förstår så mycket men förmår så lite.
Om vi t.ex. pratar om barn och förskolor som är extra aktuellt i Göteborg i dagarna så har vi begripit en hel del. När jag pratar om vi så är det  här den samlade forskningen tillsammans med statistik och det sunda förnuftet.

Det vi vet är att 1. Barn måste klara grundskolan för att lyckas på gymnasiet. 2. Barn som lyckas på gymnasiet får jobb, de andra får det inte. 3. För att lyckas i grundskolan underlättar det att ha gått på förskola från 1 års ålder (om du inte har föräldrar med god utbildning, då kvittar det).

Vi vet också att förskolan verkar kompensatoriskt dvs att barnens sociala bakgrund blir mindre viktig för deras utveckling.

Därför vore det bra för barnens framtida och jämlika möjligheter om 1. Så många som möjligt går på förskola från 1 års ålder. 2. Förskolan håller hög kvalitet. 3. Grundskolan håller hög kvalitet och fortsätter att verka kompensatoriskt.
Tyvärr har vi inte vetat allt det här särskilt länge och därför agerar vi och med vi menar jag här både föräldrar och samhälle inte särskilt smart.

1. Relativt få barn börjar förskolan före tre års ålder 2. De barn som skulle behöva förskolans kompensatoriska funktion har inte rätt att gå i förskolan i lika stor utsträckning. 3. De största resurserna i skolan kommer barnen till livs ju äldre de är, trots att det vore smartare att göra tvärtom.

Här har kommunen en stor möjlighet att säkra framtida lycka för invånarna genom att investera i barnen. Det görs i Göteborg i stor utsträckning men fortfarande tvekar man för att fullt ut satsa på att utjämna livschanser. Trots att vi vet att mer jämlika samhällen är bättre för alla.

Jag tänker här helt krasst och utifrån ett föräldraperspektiv. Om vi genom tidiga insatser kan minimera antalet stökiga och störande elever i klassrummet så är det bättre för allas prestationer, trivsel och välbefinnande i skolan.

Jag tänker ur ett humanistiskt perspektiv att om fler får större möjligheter att lyckas så kommer de också att underlätta för andra att lyckas. De kommer att  må bättre och bli mer kreativa.

Jag tänker ur ett politiskt perspektiv att satsa stenhårt på barnen är väldigt lätt att stå för. Lättare än att satsa motsvarande på försvar eller motorvägar t.ex.

Men. Jag tänker som stadsdelspolitiker att det blir för dyrt.

Vad jag hoppas på är att vi som vill att åtminstone våra barnbarn ska få en fantastisk skolgång kan arbeta för att skapa möjligheter att fortsätta utveckla förskolan och skolan. Att vi kan se det som en nödvändig investering likväl som att bygga sjukhus, vägar och hus.

Det är en politisk vilja som krävs. Möjligen kan investeringen också kräva politiskt mod. Men det skulle ge så oerhört mycket tillbaks.

Det här resonemanget är inspirerat av det samtal jag hade på Handels s-förening i Göteborg ikväll, föreningen gästades av Anders Nilsson som pratade om boken Jämlikhetsnormen och den storstadsrapport som han presenterade somras.¨

SVT

Roger Jönsson om ett förlorat samhälle?
Dagens Arena om att barngrupperna i förskolan är för stora
Tysta tankar om Overkligheten
Cecilia Dalman Eek om att Sveriges utbildningsnivå sjunker

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

1 kommentar:

  1. Björn Björnson5 december 2012 22:33

    Låter logiskt. Ska önska mig Jämlikthetsnormen i julklapp.

    SvaraRadera