23 mars 2012

Har räknat på RUT-avdraget, har jag rätt?

Tänkte mig en avslappnande stund i vårsolen, tyvärr visade sig vindarna från havet fortfarande vara en smula kalla, inte heller muntrade Alliansfritt Sverige upp så där värst så jag hamnade här istället.

Jag är ingen fiende till privata tjänster i hushållen, jag har heller inga problem med att vissa jobb är lättare att få tills man lärt sig språket eller om skolan har misslyckats med en. Dessa jobb är bra om det finns, det är dock inte nödvändigt att de är ett och detsamma.

Något jag har problem med är nämligen RUT-avdraget.
Näringsministern beräknar att avdraget har givit ca 5000 årsarbeten, siffrorna redovisas i Skatteverkets rapport om RUT och ROT och vitt och svart
När jag då försöker mig på att bryta ner siffrorna till lite mer förståbara enheter så tänkte jag att en kostnad per jobb och månad kunde vara på sin plats.

Så jag tog summan 1371 000 000 (kostnaden för RUT), delade med 12 (antalet månader) och delade med 5000 (antalet antagna årsarbeten). Det ger den nätta summan av 22850 kr per arbetare och månad (om det är 5000 som delar på avdragen).

Då är det alltså bara avdraget som kostar motsvarande en heltid för 5000 undersköterskor i offentlig sektor. Var det inte något som saknades och behövdes? Jo just det, betalar inte undersköterskan tillbaks 30% i skatt? Det betyder ungefär att för samma pengar som vi får möjlighet att betala tillbaks för den kommunala skatteutjämningen till de boende i Täby, Danderyd och Kävlinge och möjligen går till 5000 jobb istället skulle kunna användas för att anställa, lågt räknat 5500 undersköterskor. (undersköterska 17000 i lön,- om vi räknar högt - 30% = 3400, 3400 x 5000= 17000 000 / 22850 = 743,9 ) Om vi räknar med att deras arbetsplatsförlagda utbildning kostar en del och att om alla tjänar 17000 så kostar det kanske någon hundralapp mer än 22850 men nog blir väl ändå 5000 kvar?

Dessutom kanske några av hushållen som idag köper RUT-tjänster, som till stor del består av flyttstädning, fönsterputs osv, ändå köpt tjänsterna? För inte var det väl så att det inte fanns en bransch för hushållsnära tjänster 2006? Dvs att branschen inte hamnar på noll om avdraget fasas ut.

Sammantaget innebär det i min bok att de 1,37 miljarder RUT-avdraget kostar är en väldigt dålig investering, de ger inte några fler jobb än om pengarna funnits hos kommunerna, jobben hade till en viss utsträckning funnits ändå och de högavlönade skattebetalarna i Sveriges rikaste kommuner hade fått betala mer i skatt, vilket alltså inte drabbat någon fattig.

Jag förstår inte hur detta kan vara svårt för våra socialdemokratiska politiker att säga även om det sällan är så tydligt som här ovan.

Läs också om hur låga löner sabbar ekonomin i Dagens Arena, John Johansson om att kommunen ger fler chansen till trygga jobb, Roger Mörtvik om Centerns urbota dumma förslag om lägre löner och Monica Sundberg om Lööfs låglönespiral.

Till sist en påminnelse om tillvarons förgängliga jakt på det bortflyende målet, för nog blir det bättre men det blir ändå aldrig bra.


fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

11 kommentarer:

  1. Tomas Andersson23 mars 2012 18:12

    Hur många undersköterskor får du för ROT-avdraget?

    SvaraRadera
  2. Både Rut och Rot är riktat till grupper i samhället som borde klara sig utan bidrag. Rot i sin nuvarande form slår lika snett som Rut-bidraget.

    Men Anders Borg han vill utvidga bidragen till att gälla även riskkapitalister, som lovas sänkt bolagskatt om dom slutat skattetrixa i skatteparadis.

    Fast några lättnader för sjuka och arbetslösa tillåter inte ekonomin i Alliansens Sverige

    SvaraRadera
  3. Jag har också roat mig med att räkna ut hur många undersköterskor/lärare vi skulle få för 1,8 miljarder, dvs det belopp som Skatteverket betalade ut i form av RUT-avdrag 2011. Du använder siffran 1,3 miljarder, men den gäller för 2010, om jag förstått saken rätt. Oavsett vilket belopp man räknar på så skulle det bli MÅNGA nya jobb inom vård, skola, omsorg om vi i stället lade pengarna där.
    http://pyttiminpanna.wordpress.com/2012/02/28/manga-rut-blir-det/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å vad bra Anita, jag hade räknat på en lönebikostnad på 42%, det var vad jag räknade med när jag var verksamhetschef ett tag, är den verkligen så hög som 60% nu?
      Hur vi än räknar så kan lika många timmar som nu dras av för RUT-tjänster omsättas i jobb inom välfärden. Då får alla del av skattepengarna istället för några få.

      Radera
    2. Jag ville vara på den säkra sidan - följde en rekommendation för företagare som ska räkna på vad det kostar att anställa personal. Men som du säger, oavsett hur man räknar: MÅnga jobb blir det!

      Radera
  4. 1. Eftersom kunderna till RUT betalar hälften så är omsättningen alltså dubbelt så stor...

    2. Enligt en intern undersökning inför valet 2010 kom S fram till att den totala kostnaden för en anställd inom det offentliga såsom t.ex en sjuksköterska ligger strax under 1 miljon med alla kostnader som arbetsledning etc inräknade.

    SvaraRadera
  5. Jonny,
    1. Du blandar äpplen och päron. Vi talar KOSTNAD (inte omsättning) för staten och hur pengarna skulle kunna användas alternativt.

    2. Visa den "interna undersökningen". En sjuksköterska kostar knappt 400 000 kronor årligen. Då är semester, frånvaro för sjukdom och så vidare inräknat. Menar du på fullaste allvar att varje sjuksköterska DESSUTOM skulle kosta ytterligare 600 000 kronor!?

    Grundfrågan är ideologisk oavsett hur du försöker trixa med siffrorna: Ska staten subventionera överklassens fönstertvätt eller satsa resurserna på en stark offentlig vårdsektor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kan inte bara titta på kostnaderna, du måste även ta hänsyn till de löneskatter/arb.giv.avgifter/moms/bolagsskatter som RUT branschen betalar in tillsammans med de reducerade kostnader för arbetslöshet som RUT medfört..

      Ja, internt material inom S inför valet 2010 kom fram till dessa ungefärliga siffror för totala kostnader vad gäller de som arbetar inom det offentliga. Sjuksköterskor låg kring 1 miljon/år, läkare lite över 2 miljoner etc...

      Radera
  6. PS – Eftersom RUT uppnår självfinansiering skattemässigt sett när antalet når en viss nivå som vi nu ligger nära så finns det ingen kostnad för samhället, något som inte gäller för alternativet att anställa människor inom den offentliga sektorn som i ditt exempel …

    SvaraRadera
  7. Fick en kommentar från Peter Karlberg men råkade trycka på radera-länken istället för publicera som var meningen. Hursomhelst här är kommentaren:

    Peter Karlberg har lämnat en ny kommentar till ditt inlägg "Har räknat på RUT-avdraget, har jag rätt?":

    Är det inte så att man om vill fastställa kostnader för något måste inkludera också intäckter? Givet att avdraget är 50% och uppgår till 1,37 miljarder innebär det väl att de som nyttjat avdraget köpt tjänster för minst 2,74 miljarder. Antar att av dessa är 25% moms. Av resterande kan vi kanske uppskatta 10% till vinst/overhead i företagen och resterande sannolikt lön utbetald till de anställda. Av denna senare summa är 30% skatt. AV återstoden konsumerar de som arbetar i sektorn gissningsvis allt på hyra, mat m.m. varav en icke oväsentlig del är moms. Det du får kvar efter att ha utfört dessa uträkningar verkar vara en rimlig summa att använda för att räkna ut kostnaden. Mot den kostnaden ska du ställa vad det skulle ha kostat att försörja dessa individer via a-kassa, försörjningsstöd etc.

    Publicera
    Radera
    Markera som skräppost

    Moderera kommentarer för den här bloggen.

    Upplagd av Peter Karlberg för Jämlikhetsanden den 25 mars 2012 11:25

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du lyckades rädda detta "mästerverk" till kommentar. Hoppas någon har lust att kolla vad man får för resultat om man tänker i denna riktning.

      Radera