22 augusti 2011

Vad som inte ryms i ett sommartal

Så har både Fredrik Reinfeldt och Håkan Juholt sommartalat.

Den förstes enda löfte var lägre restaurangmoms, det kan få flera effekter. Den enda säkra är högre marginaler för restaurangägarna. Det kan de säkert behöva då skattefusket är utbrett inom restaurangbranschen. (Att bekämpa skattefusk är däremot lägre prioriterat än att bekämpa bidragsfusk.)
Den andra effekten kan bli lägre priser vilket ska leda till att fler äter på restaurang och därmed får fler jobb i restaurangbranschen. 
Hur det påverkar andra branscher, t.ex. livsmedelsaffärer förtäljer inte historien.
Förutom denna skattelättnad för restaurangägare ska det läggas pengar i statens kistor för att spara oss igenom en annalkande ekonomisk kris.
Denna politik skall enligt rådande medieklimat betecknas som ansvarsfull.

Vi har också Håkan Juholt som istället för allt till alla denna gång inriktade sig på lösningar till storstädernas problematik med bostadsbrist, framförallt för studenter och unga, brister i kollektivtrafik och ont om jobb för unga.
Här presenterades en rad förslag som kostar skattepengar men som bygger Sverige starkare inför framtiden. Det är en politik som lovar att använda det reformutrymme som finns i statens finanser till fullo, som vill satsa genom lågkonjunkturen på det sätt som har lyckats förut och många ekonomer rekommenderar.
Denna politik betecknas som ansvarslös.

Min uppfattning är att båda vägarna på sitt sätt är ansvarslösa. Framförallt är de för enkla förklaringar på hur vi bygger ett samhälle starkt. Det krävs mer. 
Mer internationellt samarbete, inte bara krisinsikt, 
mer insikt om inlåsande sociala problem och bristande jämställdhet och jämlikhet. 
Mer barnperspektiv. 
Mer erkännande av problemens komplexitet och färre plakatutfästelser. 
Men det passar väl inte i ett sommartal att vara säker på problemen men osäker på lösningarna. Det passar väl inte i ett budgetarbete att vara osäker på konsekvenserna av sin politik.


Håkan Juholt var dock inne på något mot slutet av sitt tal igår. Han pratade om frihet. Att det gemensamma ska skapa förutsättningar för individens frihet. Att individen ska känna och ta ansvar för det gemensamma.
Det kommer vi aldrig att kunna uppnå med en calvinistisk allianspolitik där svag förtjänar att vara det och den starkare hyllas och upphöjs. För det krävs en politik där jämlikhet och framtidstro står i första rummet.


Daniel Swedin twittrade igår att man vågade planera för Stockholms tunnelbana mitt under ett brinnande världskrig. 
Att det då kan anses vara omöjligt att bygga ut den 70 år senare pga av ekonomisk turbulens är inte värdigt ett progressivt samhälle. Där går socialdemokraterna före.


Jag avslutar med en paroll i tiden: Allt åt alla, men med förnuft!


Bloggat: Lena Sommestad, Marika Lindgren Åsbrink, Kristian Krassman, Martin Moberg, Sebastian Stenholm, Ola Möller, Peter Högberg, Peter Johansson, Lars Bäck, Johan Westerholm, Michael Granstedt, Kjell Rautio


DN / Aftonbladet / Aftonbladet2 / Aftonbladet3 / Aftonbladet4 / SvD /SvD2 / SvD3 / SvD4 / DN2 / DN3 / GP/ SR

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skicka en kommentar