15 oktober 2010

Är de demokratiska parlamenten snart historia?

Läste ett kort men väldigt nedslående inlägg hos Vänsterhavet, det står så här:
"Över 35 procent av tyskarna vill sända hem utlänningar om arbetslösheten blir hög. Det visar en undersökning gjord av den Socialdemokraterna närstående Friedrich-Ebert-stiftelsen. Enligt en annan undersökning stödjer bara 46 procent demokratin i dess nuvarande form och nära 16 proc kan tänka sig en stark ledare (Führer). Cirka 18 proc anser att judar "fortfarande" har för stort inflytande. Andelen som tycker att araber är otrevliga (unangenehm) har ökat från 44 procent till 55 procent på sju år."


Förutom att det är väldigt läskigt med denna misstänksamhet mot icke-kristen religion är ju siffran att bara 46% stöder demokratin i sin nuvarande form ännu läskigare. Eller innebär det bara att man misstror det politiska systemet, inte demokratin i sig? I kombination med övriga siffror är det nog tyvärr det senare. Jag har ingen direkt kunskap om Tysklands politiska system men man kan nog vara ganska säker på att trenden är densamma över hela Västeuropa. Demokratin ses som något som man paradoxalt nog inte känner sig delaktig i. Avståndet mellan de politiska besluten och människors vardag är enorma.
Inte för att vara toknostalgisk men på 70-talet bodde Palme i radhus i Vällingby och hade nyckeln under en kruka på uppgången, idag bor Statsministern i palats.
Självklart är det så att vi ska ha det politiska system som bäst gynnar medborgarna. Inte företagen och inte staten.
Om man lägger ner det demokratiska systemet och statsstaterna så har ju det några fördelar, det blir svårt att få någon att kriga och vi har en bra ursäkt att stanna hemma när det snöar (om man inte bor någonstans där nån Bror Duktig har samlat ihop till snöröjning).
Det är naturligtvis inte realistiskt att tro att det system av kommunal, regional och statlig förvaltning som är uppbyggd under lång tid kommer att falla samman. Men om vi inte hittar nya vägar för att få folket mer delaktigt i sin vardag och sin framtid så kommer förtroendet för det politiska systemet troligen att fortsätta att urholkas. Det finns ett oerhört osexigt begrepp som heter folkbildning. Det är dags för det nu men också dags för att våra folkvalda faktiskt inte bara konsulterar folket på valdagen utan att rikdsagens, landstingens och kommunernas arbete förändras så att folkets röster tas in på allvar i den levande debatten, utan att filtreras.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skicka en kommentar